Att tillbringa en söndag på Högskolebiblioteket känns ungefär som att man blivit lämnad kvar efter stängningsdags. När jag kom dit runt halv tolv tiden fann jag Emma sittandes alldeles ensam i den stora byggnaden, tryckandes på tangenterna på en dator. Annars var det helt dött, det tog ungefär en tjugo minuter innan jag kunde urskilja och upptäcka att det faktiskt var fler människor som oss, som effektivt valt att använda sin lediga tid med att studera. Frågan är om de lärde sig något, det kändes iallafall som vi inte gjorde det.


Rikard